Hushållningssällskapets mentorsprogram

Idag har jag varit på Bussahagens Grönsaker hos Valera och Vasilika som är med i min grupp i Hushållningssällskapets mentorsprogram. Jag hämtade upp Nicklas i Vara på vägen så vi hann prata en hel del under resan.

Vi började med en rundvandring och det har hänt mycket på Bussahagen sedan vi var där sist. Nya odlingsbäddar med bättre ljus på grund av att skogsägaren intill avverkat en granåker. Bussahagen ligger omgärdad av granåkrar så ytorna närmast tomtgränsen har varit lite svåra att odla på eftersom ljuset inte varit tillräckligt men nu kommer det bli lättare att odla på de ytorna.

Valera och Vasilika utnyttjar verkligen hela sin tomt för odling. Alla plana ytor där det går att odla grönsaksbäddar används för det. Där det är bergigare och sämre marker planterar de bärbuskar och andra perenner och planer på en skogsträdgård finns också.

Flera stora solpaneler på marken producerar el och mellan panelerna planerar de att sätta jordgubbar.

När vi var här sist diskuterade vi vad de skulle odla på skiftet närmast dammen där det är styv lera och mycket ogräs och vi kom fram till att det kunde fungera med kål vilket de nu testat med gott resultat för alla utom blomkålen.

Hönor, ankor och gäss finns på gården och gässen tar sin uppgift som vaktdjur på stort allvar. De låter väldigt mycket men är rätt trevliga.

Växthuset hade fått plast på sig men än så länge återstår gavlarna att montera/bygga. Här odlade de tomater i somras även om de inte hade några gavlar på plats.

På huset har de byggt ett växthus/plantuppdragningsrum med kanalplasttak och stora fönsterpartier.

Det är nytt sedan vi var här sist då bara grunden fanns. Tillbyggnaden är nedgrävd vilket ger en väldig takhöjd. Att det ligger i anslutning till huset gör att huset får ett lager extra skydd men också att tillbyggnaden kan få nytta av husets värme.

Nytt på gården var också den här apparaten som heter Big Hanna och är en komposteringsapparat. I ena änden lägger man i hushållsavfall och något kolrikt material som spån och i motsatta änden kommer det ut kompost. Apparaten uppfanns av Torsten Hultin, en svensk sociolog, som ville skapa medvetenhet om hur vårt samhälle använder och missbrukar resurser och hur beroende vi är av naturen. Med Big Hanna skulle all kompostering av matavfall kunna ske på plats och därmed skulle medvetenheten öka. Den görs och saluförs fortfarande även om modellerna idag ser lite annorlunda ut.

Syftet med dagens träff var att titta på våra olika såplaneringar så efter en god lunch satte vi igång med det. Valera och Vasilika testar att göra sin såplanering i Tend. Där kan man få en tvåveckors testperiod och sedan behöver man bestämma sig. Tend verkar ha en hel del fördelar om man har lite större odling då man kan tilldela olika uppgifter till olika anställda. Skriva ut beställningslistor och plocklistor, fixa en webbshop utöver själva såplaneringen. Det kostar dock en slant på ungefär 4000 kronor per år.

Vi är fyra gårdar i vår grupp. Bussahagen mitt i skogen, Frälsegården på Varaslätten, Backa köksträdgård på Hisingen och vi i ett mosaiklandskap. Alla har vi tillgång till olika jordar, försäljningskanaler, vindar, kyla och värme men ändå har vi mycket att delge varandra och tiden går lätt fort när vi träffas. Vi har blivit en liten grupp som förmodligen och förhoppningsvis kommer att ha kontakt med varandra även efter att mentorsprogrammet är slut.

Julmarknadshelg nummer två

Den här helgen har det varit julmarknad både på Nääs fabriker och på Nolbygård. Vi fick dela upp oss på lördagen så jag (Ylva) åkte till Nolbygård och Jonas åkte till Nääs. På söndagen kunde vi åka båda två till Nääs.

En fördel med att vara två är att man kan ta rast, äta lunch, gå på toaletten och annat som man inte hinner med när man är ensam och det är ganska skönt.

Förra helgen träffade vi på en biodlare som hade sina honungsburkar i snygga presentförpackningar där det fick plats två burkar i en. Eftersom vi i år har slungat tre omgångar så ville vi hitta något liknande fast för tre burkar.

Vi beställde redan samma kväll som vi kom hem från förra helgens julmarknad så till denna kunde vi packa våra tre smaker i en snygg presentförpackning.

Det är roligt att, på marknader, kunna erbjuda och diskutera tre olika smaker på honung med kunderna.

Eftersom Jonas började sin julmarknad klockan 10 och jag inte förrän 12 så gav han sig iväg först medan jag tog hand om djuren. Eftersom vi räknade med att jag på Nolbygård skulle ha lättare för att sälja grönsaker eftersom vi har fler stammisar där så fick jag ta lastbilen. Då återstod bara vår lilla röda Up till Jonas och i den packade vi in vitkålshuvuden, rödkålshuvuden, grönkål, röd- och gul lök, vitlök, kålrötter, chilli, många bib med must, must på flaska, honungskartonger, dukar – och så Jonas.

Nackdelen med att packa in i bilen är att det blir mycket jobb att packa upp när man kommer fram även om de på Nääs Fabriker förser utställarna med både bra tält och bra bord.

Vi delade tält med ett företag som sålde blommor och kransar. Det verkade först inte vara så många olika säljare på Nääs i år men när man gick runt hittade man den ena lokalen efter den andra med fler och fler säljare. Många olika foodtrucks var också på plats och det var helt otroligt mycket folk i rörelse.

Jag packade som vanligt i ordning lastbilen med alla grönsaker på plats i sina kärl. Mustkartonger, flaskor och honungsburkar kan lätt fara omkring när man kör så de satte jag upp först när jag kom fram.

En och annan purjo hade också trillat omkull men det är väldigt snabbt gjort att ställa i ordning.

De flesta marknader på Nolbygård har startat 10 och hållit på till 15 eller 16. I år testades ett nytt koncept med marknadsstart klockan 12 och sluttid 18. Det hade flera kunder missat så vid 10 var det redan mycket folk på plats.

Vi trodde att vi skulle ha lättare att sälja skinn på Nääs än på Nolbygård så jag tog bara med två skinn och Jonas fick med sig resten. Innan vi öppnade var mitt första skinn sålt och strax därefter det andra. Det är svårt att veta när skinna blir sålda. Typiska sällanköp. Ibland har köparen grunnat i månader, ibland blir ett skinn sålt direkt. Grönkålen tog slut snabbt liksom brysselkål, broccoli, och mangold.

Nolbygård är mysigt på kvällen med alla ljus och bodarna upplysta. Det här är verkligen vår hemmaarena och det fanns knappt tid att fylla på grönsaker för det var så mycket människor. Riktigt kul och bra marknad.

På söndagen var vi båda två på Nääs. Där är en helt annan kategori av människor. De var inte alls intresserade av grönsaker men must och honung gick åt i rasande takt. Vi erbjöd provsmakning på varm äppelmust som vi låtit sjuda ihop med kanelstänger i fem minuter och det gick hem hos de allra flesta.

Många ville också titta på lammskinn och när vi åkte hem hade vi bara fyra skinn kvar. Det är allt vi har kvar totalt. Vi var inne och tittade i en butik där de säljer ullprodukter och hittade följande skylt om gotlandsfällar. Kanske är vi helt enkelt för billiga men 15 000 låter väl väl mycket för ett skinn?

Nääs är trevligt på ett helt annat sätt än Nolbygård. Den gamla bruksortens estetik ger en mycket speciell känsla.

Nu är vi mycket trötta och väldigt nöjda och alla presentförpackningar har gått åt. Frågan är vad vi ska sälja de följande sex julmarknadsdagarna… Än så länge har vi kvar av allt men det tunnas ut med väldig hastighet. Ett angenämt problem!

Kompostering 1 – Johnson-Su Bioreactor

Vi har aldrig testat att göra en Johnson-Su bioreaktor utan detta inlägg är helt enkelt tänkt som ett faktainsamlingsinlägg så vi kan bestämma om vi ska testa att göra det eller inte. Vi har planerat att fixa till komposter i vinter och kanske kan det här vara ett alternativ? Om någon läsare har testat och vill dela med sig så skriv gärna en kommentar.

Vi har två mål med att testa olika komposteringsmetoder:

  1. Att använda det råmaterial som vi har tillgängligt på bästa sätt så det blir en resurs och inte ett avfall.
  2. Att pröva olika komposteringsmetoder som ger oss olika slutprodukter som vi kan använda för olika syften. Det är just slutprodukten som är det intressanta med denna metod.

De flesta komposter görs för att man vill tillföra näring till jorden. Vi komposterar t.ex. fårens ströbädd och använder den komposten för att gödsla kålen. Den här metoden siktar istället på att uppföröka gynnsamt mikroliv för att förbättra jordhälsan.

David Johnson, adjungerad professor vid ”California State University’s Center för Regenerativt jordbruk och resilienta system” och Hui-Chun Su forskade på biologiska jordförbättringar för ”Institutet för hållbart jordbruk” vid New Mexico State University. De skapade ett system för att kompostera kogödsel från mjölkgårdar och att ta fram en svamprik kompost som kan användas som mikrobiellt ympmedel för att öka mikrolivet, kolinlagringen och bördigheten i jorden. Målet är att få våra jordar att ha ett förhållande på 1:1 när det gäller bakterie:svamp enligt David Johnson.

Svamparna gynnas enligt David Johnson av att komposten inte vänds. Istället luftas materialet och hålls aerobt genom rör så den kan ligga still under hela processen. Det gör att svamptrådarna inte trasas sönder i vändningen. Att det håller 70% luftfuktighet är också något som svamparna gillar.

Enligt Johnson minskade också salthalten i det färdiga kompostmaterialet jämfört med ingångsmaterialet.

I originalversionen av Johnson-Su så använder de sig till största delen av träflis men andra verkar slänga i vad som helst. Men nog måste det påverka bakterie/svamprelationen i komposten?

På nätet hittar jag två olika modeller för att bygga sin Johnson-Su bioreaktor. Originalet bygger på ett system med armeringsnät som formas som en , cylinder. Den andra använder sig av en IBC tank med urtagen plasttank så att bara stödburen är kvar. I båda fallen fodrar du metallburen med markduk och sticker ner ett antal släta rör som ska sticka upp cirka 15 centimeter ovanför nätet. I dessa ska det vara borrade lufthål med 15 cm mellanrum på fyra sidor. Fördelen med armeringsnätsvarianten är nog att det är enkelt att ta isär den och komma åt det färdiga materialet vilket blir svårare med IBC-tanken.

På en webbsida är receptet på material i komposten:

  • 1/4 höns eller koskit
  • 1/4 hö eller torrt grönt material
  • 1/4 färskt material
  • 1/4 träflis

Enligt den sidan eftersträvar man en kol/kvävekvot på 25:1

Enligt en annan sida kan receptet vara

  • 1/3 djurgödsel
  • 1/3 träflis
  • 1/3 löv

På ytterligare en sida används i princip bara träflis som blandas med lite koskit och frågan är nog hur bra resultatet blir. Enligt Odla med naturen så är det inte materialet eller kol/kvävekvoten som är det viktiga i den här komposteringsmetoden utan själva metoden i sig. Det är komposteringsprocessen utan vändning och med god syretillförsel som gör att det blir bra. Hmm…

Här känns det som om man behöver forska mer för att komma framåt. Helt klart är att allt material som läggs i ska vara finfördelat. Vår traktordrivna flismaskin göre sig icke besvär. Kanske kan vår kompostkvarn duga men det tar en evinnerlig tid om man ska tillverka tillräckligt med material med den metoden.

Hyr Kompostkvarn Al-Ko av Björn Per Viking F i Tolered, Göteborg för 40 -  80 kr/dag

Materialet du lägger i ska vara fuktigt, sönderdelat och blandat för att det ska fungera. Du behöver sedan vattna komposten så att materialet hålls fuktigt. 70% fuktighet är riktmärket och det gäller under hela tiden vilket är minst ett år. I originalet lägger de ut en vattenslang med hål i och vattnar en minut om dagen med hjälp av en timerstyrning. Andra vattnar en gång i veckan. Det ska hållas fuktigt men inte blött så komposten är inte tät utan läcker undertill. Timerstyrd bevattning verkar ju vara bekvämt men om det ska fungera under minst ett år går nog inte i ett klimat med minusgrader. Dessutom blir nog problemet här i Sverige att det kan bli för fuktigt snarare än för torrt i långa perioder. Kanske behöver komposten istället täckas för att inte bli för blöt.

Originalet har sex rör som sticks ner inne i metallbehållaren och där poängteras att det inte får vara långt till luft någonstans i reaktorn. Det finns också de som säger att man kan ha en cylinder av nät i mitten istället men då ser det ut som om det i vissa delar blir längre avstånd till närmaste luftintag. Motivet för att ha en central cylinder verkar vara att det är lättare att fylla reaktorn och att man inte behöver ta bort den då den består av ett nät istället för rör. Men i de videos jag sett verkar det inte vara svårt att få ur rören. Dessutom blir jag tveksam till en stor nätcylinder i mitten. Blir det verkligen tillräckligt varmt med en sådan lösning?

Enligt originalet ska du ta bort rören efter 24 timmar medan en annan sida säger att rören ska bort efter en vecka. Initialt kommer temperaturen att stiga till 60-70 grader för att därefter sjunka och när temperaturen går ner under 30 grader ska man tillsätta mask för att hjälpa processen ytterligare.

Fördelarna med systemet enligt Regeneration International

Slutprodukten är som en lera när komposten är mogen efter ett eller två år. Den kan användas som ett extrakt, blandas med vatten till en trögflytande vätska för att blanda med de frön du ska så eller appliceras direkt som jordförbättring. Det ska räcka med bara 2-3 kilo kompost per hektar som sprutas ut som ett kompost-te för att göra skillnad i skördevolym och bördighet. Detta kallas för att inokulera. Det verkar finnas en övertro på den här metoden ute i världen och kanske är den så revolutionerande som det låter om du inokulerar skadad mark med obefintligt mikroliv. Jag har svårt att tänka mig att metoden skulle få lika stor verkan i en jord som redan innehåller ett levande mikroliv.

I pdf-en nedan hittar du en beskrivning av hela komposteringsmetoden.

Andra användbara länkar:

Farmers Weekly

My healthy soil working group

Regeneration International

Johnsson Su berättar själva i följande video.

Här har metoden använts i större skala och demonstreras i samtal med lantbrukare.

En modifierad variant med central cylinder istället för sex rör

Ganska likt originalet så vitt jag kan bedöma och här används till största delen träflis.

Ett år senare

Som så mycket inom odlingsvärlden så verkar bioreaktorn ha fått en något överentusiastisk följarskara som synes i videorna ovan. Det blir nästan lite religiöst och tilltron till metoden blir så stor att andra metoder förkastas. Den här metoden innefattar roliga moment som konstruktion och byggande. Den ser intressant ut och den kräver inget jobb under tiden (annat än att du helst ska vattna varje dag 🙂 Entusiasterna förenklar ofta komplexa förlopp och det som började som en metod för att kompostera kogödsel verkar mer ha blivit en modell för att göra kompost av träflis. Jag hittar inte något i originalet som poängterar just träflis så som följarna gör. I originalet verkar det vara lika ok med löv och växtrester som träflis.

När vi träffar på överentuastiska rörelser inom odlingsvärlden så blir vi alltid lite skeptiska och om man letar vidare så finns det kritiska röster. På California State Universities Center For Regenerative Agriculture And Resilient Systems sida kan man läsa att Johnsons egna försök innebar att jorden började återhämta sig med slående förbättringar i skördar och i markens koltillväxt. Organisationer och individer runt om i världen har sedan experimenterat för att se om resultaten kan replikeras i olika klimat och markförhållanden. Resultaten har dock varit blandade. I försök gjorda av lekmän indikeras att det kan vara användbart i mycket försämrade markförhållanden där jorden brukats konventionellt under många år. Flera har dock inte sett någon eller begränsad effekt. På denna sida kan man också läsa

”Under tre år har vi på CRARS gjort fyra upprepade studier med radgrödor, fruktträdgårdar och markmark. I varje fall utformade vi försöken med hjälp av lämpliga interna kontroller för att kontrastera regenerativa metoder med och utan Johnson Su (JS) inokulum. Inokulumet administrerades under Dr. Johnsons övervakning, ofta med hans eget inokulum och applicerades med de rekommenderade appliceringsmängderna på 4 lbs/acre. Vi testade för markens hälsa, markens koltillväxt, vatteninfiltration och grödors produktivitetsmått och såg ingen ökad ympeffekt. Däremot fann man mycket positiva resultat med användning av täckgrödor av flera arter och ingen jordbearbetning.”

Ok. Inga övertygande bevis för att inokulering av Johnson-Su komposten gör skillnad. Men det behöver ju faktiskt inte betyda att det inte fungerar som en vettig och bra komposteringsmetod som skapar en kompost som gynnar ditt mikroliv. Det här vill vi nog i alla fall testa. För den som vill nörda ner sig ordentligt så finns det en Johnson Su grupp på facebook med hjälpsamma medlemmar.

Mitin

Vi har en blå filt som har kommit till oss som arvegods. Den är vävd i blå och blågröna nyanser. Några små hål och skavanker finns men det syns att det är en väl designad och en gång i tiden en fin filt. När den en gång köptes kallades den nog för en pläd.

Etiketten bidrar naturligtvis till att detta inte är vilken filt som helst. Viola Gråsten har designat och Tidstrand från Västergötland har tillverkat. Tidstrand var Kungl. Hovlev. vid tiden!

Det verkar finnas en retro-marknad för en sådan här pläd. Ibland kostar de några hundralappar och Bukowskis hade för några år sedan en auktion med 1500 kronor som utropspris.

Tilda reagerade på att det var en påkostad etikett och googlade lite. Det visade sig att det fanns en historia bakom den blå pläden.

Med lite mindre bokstäver står det VARAKTIGT MALÄKTA på kanten av etiketten. Det står även MOTHPROOFED FOR LIFE för den internationella marknaden. Hörnet hade vikt in sig men med hjälp av ett finger kan vi få fram varumärket MITIN.

Mitin är inte samma sak som DDT men det verkar vara ganska nära. I Sverige har biociden Mitin varit godkänd mellan 1966 och 1981. Molekylen ser ut så här vilket inte säger mig särskilt mycket, kemilärare som jag är. Jag ser visserligen de fyra kloratomerna och de brukar ju stå för någon form av giftighet men det är bara en gissning.

Molekylen binder mycket effektivt till ullfibrer, lika bra som infärgningen. Så det går lika dåligt att tvätta ur giftet som att tvätta ur färgen.

Filten, eller rättare sagt pläden, är ju fortfarande snygg men vi ser på den med lite andra ögon numera. Enligt Kemikalieinspektionen går det bra att ha pläden i hemmet men ”… avråder vi från att ha äldre ylleprodukter i direkt kontakt med huden under lång tid och även undvika att låta barn använda dem” Deras rekommendation är att undvika att lämna in den för textilåtervinning utan att helt enkelt lämna in den som brännbart avfall. Så kan det gå. Från mysfilt till giftpläd bara för att Tilda googlade lite.

Kurs i säsongsförlängning

Hushållningssällskapet arrangerar mycket bra utbildningar och idag har jag varit på sista träffen i kursen Säsongsförlängning och mångfald vid ekologisk grönsaksodling i tunnel och mindre växthus. Kursen har dels bestått av föreläsningar on-line och dels dagens studiebesök/kursdag på Bossgården.

Under utbildningens två första halvdagsträffar on-line gick de igenom förlängning av odlingsäsongen, köp av tunnel, klimat, bevattning, belysning, växtnäringsstrategier, växtföljd med mellangrödor och växtskydd.

Idag träffades vi på Bossgården i strålande vinterväder och Jonas berättade lite om hur de lägger upp säsongsförlängningen, vilka grödor de satsar på, hur de drar upp plantor, när de planterar och hur de får jorden och växterna att må så bra som möjligt under de mycket speciella förhållanden som råder i tunnel där jorden inte utsätts för vädret på samma sätt som när man odlar på friland.

Vi diskuterade för och nackdelar med standardiserade ebb- och flodbord kontra specialbeställda, ventilation, plantuppdragning, isolering, bubbelplast, fläktar och annat intressant.

Med på kursen var odlare som bodde i närheten men också odlare som rest långt för att kunna delta. Marie Hansson från Hushållningssällskapet var också med.

Vädret var bästa tänkbara för att diskutera vinterodling. Medan vi stod i växthusen så värmde solen upp sidan som var vänd mot sydost och snön gled av och så kom det in ännu mer ljus i tunneln. Då värms den upp och sedan rasar snön ner även från den sida som vetter ifrån solen.

En av Bossgårdens tunnlar går på medar som man kan dra från ena halvan av några bäddar till andra halvan. Där sår och planterar de t.ex. betor och morötter tidigt på våren. När det sedan är dags att plantera ut gurka drar de växthuset till den andra halvan av bädden och planterar gurkan där medan morötter och betor får växa vidare utan väderskydd eller under fiber om det är en kall vår. För att kunna dra tunneln med växande gröda i bädden så har de gjort en hög tröskel och så tar de bort plasten under tröskeln för att tunneln ska kunna glida utan att skada den växande grödan.

I det största växthuset växte frodig vinterportlak, spenat och persilja som finns att skörda hela vintern.

Mycket var repetition för mig då jag läst Jonas bok säsongsförlängning hur många gånger som helst och dessutom varit på Bossgården hur många gånger som helst – men det är konstigt för det är alltid något nytt man lär sig.

Första gången jag hörde Jonas berätta om säsongsförlängning så tog jag inte till mig någonting men nu när jag själv har både persilja, vintersallat och spenat växande i tunneln så är jag mycket mer mottaglig för det som sägs.

Att få chans att gå en sådan här utbildning helt utan kostnad är helt fantastiskt. Tack Hushållningssällskapet för allt bra ni gör och tack Jonas och Sanna på Bossgården för att ni tar emot oss gång efter gång.

Julmarknad på Dahlbogården

Nu har vi precis kommit hem och packat upp efter första julmarknadshelgen. Två dagar på Dahlbogården i Hol utanför Alingsås. En mycket välorganiserad marknad med många besökare. Julmarknaden arrangerades av Dahlbogården Event & Rum och lockade ett trettiotal utställare som erbjöd både mat, hantverk och inredning. Som utställare kunde man välja på att stå utomhus, utomhus i bod, inomhus i ouppvärmd mässhall eller inomhus på andra våning.

Vi har varit med två gånger förut på denna julmarknad och alltid stått utomhus men den här gången lyxade vi till det och bokade en plats inomhus vilket vi är väldigt glada för eftersom vädret inte var det bästa för att stå utomhus. Kallt och blåsigt. Nackdelen med att boka inomhusplats är att vi fick bära upp all must, honung, bord och grönsaker för en trappa och det är ganska många kilo för två dagars marknad. Men när vi såg hur de som stod utomhus huttrade så var det ändå väl värt det.

På Dahlbogården har de ett bra kök så förutom alla marknadsstånd så kunde man dessutom äta jultallrik från köket, souvlas eller korv från grillen utomhus eller mycket god fika från caféet. Det skapar en bra stämning på en julmarknad när kunderna kan sitta ner och ta en kaffe eller lunch i lugn och ro. Ibland upplever man annars att de kommer och stressar runt – speciellt om det är kallt väder men här kan man slå sig ner inomhus och ta det lugnt ett tag.

En annan smart sak som arrangörerna fixat var buss från både Vårgårda och Alingsås vilket gjorde att även människor som inte har bil kunde komma på besök. De flesta julmarknaderna är ju utanför staden och då är det många som inte har en chans. Bussarna var så populära så de blev helt fulla.

Vi erbjöd provsmakning både på varm äppelmust som vi låtit sjuda med en kanelstång i fem minuter för att få lite glöggkänsla på musten. Det var populärt bland alla frusna besökare. Vi erbjöd dessutom provsmakning av tre sorters honung vilket är roligt då många inte har tänkt på att honung kan smaka så olika.

En sak som också drog till sig mycket intresse var lappar vi satt upp om att vi erbjuder prenumerationer på grönsaker. Många ställde frågor och bad om kontaktuppgifter för att kunna anmäla sitt intresse för att bli prenumeranter.

Vi känner oss nu mycket nöjda och ganska trötta efter två intensiva dagar med många trevliga kundmöten. Vi tyckte att vi hade gott om must i år men fortsätter den gå åt i den här takten lär den vara slut till jul även i år.

Odlingsnätverksträff

I går var en efterlängtad dag när lokala odlare från Västra Götaland träffades igen efter ett långt uppehåll. Vi började för några år sedan med nätverksträffar för att dela med oss och utbyta erfarenheter. Det har varit värdefullt genom åren. Nätverket mellan odlare har varit upprinnelsen till Odlardagarna, en konferens, där odlare möter odlare i ett arrangemang skapat av odlare själva.

Men så kom pandemin och umgänget har istället fått ske digitalt. Odlardagarna har skett digitalt och träffarna har det inte blivit så mycket av.

Nu samlades 14 personer på Östängs gård för att fokusera på försäljningskanaler och allt annat som hör försäljning till.

Vi började med en rundvandring och sedan satt vi och fikade och pratade på vår kalla veranda. Det här är dock inte ett gäng som bangar för lite minusgrader så vi satt kvar och pratade till klockan fem trots att jag föreslog att vi skulle tränga ihop oss i vårt vardagsrum. Det är så skönt att få träffa kollegor och prata om sådant som alla förstår och är insatta i utan att så många ord behövs.

Vi diskuterade även kommande odlardagar och håll utkik! Det blir troligen fysiska odlardagar 2023 och de kommer förmodligen även att sändas on-line om du inte kan ta dig till den fysiska platsen.

Eftersäsongsretreat 2022

Vi har haft en bra säsong – men ganska tuff i arbetsbörda. Det har inte blivit många dagar ledigt. Eftersom vi har praktikanter och wwoofare de flesta veckodagar och sedan är på marknad på lördagen så blir det långa arbetsveckor. Dessutom har vi haft utlämning på torsdag kväll och öppet i gårdsbutiken fredag till kl 18. Ja, ja, det är vi själva som gjort planeringen.

Sen blev det ett missförstånd med slakteriet så vi fick inte slakt den vecka vi hade tänkt och det ställde till det med beten och grupperingar av djur. Det gjorde också att mina dagar i Tylösand (tradition sedan några år tillbaka) fick flytta till efter lammköttsutlämningen vilket i år inte blev förrän vecka 44. Sällan har något varit mer efterlängtat.

Varje höst så fort säsongen är över åker jag (Ylva) till en stuga i Tylösand. Då har jag säsongen i färskt minne och kan utvärdera och reflektera. Det började för några år sedan med två dagar och sedan har det ökat successivt. I år blir det nio dagar och ikväll är sista kvällen. Det har, som alltid, varit fantastiskt.

För första gången sedan tidigt i våras har jag hunnit tänka alla tankar klart. Jag har läst in mig på kompostering, mikroliv, växtnäring, biokol, livsmedelsförädling m.m. och jag har njutit av det. När jag kommer hem härifrån så känner jag att jag är ikapp och då kan jag börja vintersäsongen på ett helt annat sätt.

Utan den här retreaten så hade jag förmodligen känt att jag låg efter med grejer ändå fram till nästa säsong börjar. Nu har jag stannat här nere tills jag känt att jag är klar så i morgon ger jag mig av hemåt igen.

Mailkorgen är rensad, utvärderingar till prenumeranterna är skickade, såplaneringen är gjord, beräkningar över fröbeställningar är klara och jag har promenerat, sprungit eller simmat (simhall – inte hav) varje dag.

Det kommer komma en del inlägg framöver kring tankar som jag tänkt men jag får fila lite mer på detta efterhand. Nu är jag sugen på att komma hem och bland annat ta tag i nya komposteringssystem. Det ska bli väldigt spännande.

Till alla ni som odlar till försäljning därute. Leta upp ett ställe där ni kan dra er tillbaka när säsongen är över. Låt någon annan ta hand om allt några dagar och åk och ta hand om dig själv. Det är så mycket värt. Men nu längtar jag hem till gården, djuren och Jonas.

Julmarknader 2022

Snart är det dags för julmarknadssäsongen att dra igång. Vi har saknat julmarknaderna under pandemin och nu känns det bra att snart starta igång igen.

Julmarknader är något speciellt med sina glada besökare och kreativa lokala producenter. Du som privatperson har en stor möjlighet att stötta det lokala näringslivet och de lokala småskaliga matproducenterna för på julmarknaderna är de ofta samlade. Varje köp du gör på en julmarknad, av ett lokalt småskaligt livsmedelsföretag, har betydelse för det företagets möjlighet att klara en lång lågsäsong i januari, februari och mars. För många kan det vara avgörande för om de klarar sig till nästa säsong. När du handlar direkt av en lokal producent hamnar hela beloppet (minus moms) hos producenten. Handlar du din mat i en vanlig livsmedelsaffär så går i snitt 9 % till producenten och resten försvinner till mellanhänder och i skatt.

Julmarknaderna är viktiga för oss lokala producenter och ett tillfälle för oss att få upp försäljningen en tid på året då det annars är ganska dött. Så gör en insats, var i landet du än befinner dig, och besök en julmarknad. Köp korvar, ostar, honung, grönsaker, ägg eller vad du nu hittar i din del av landet.

Ska du köpa julklappar i år så välj gärna att köpa sådant som mottagaren kan äta upp så slipper vi fler prylar i världen. Då kan du köpa julklappar med gott samvete eftersom mat är något vi alla behöver. Du är viktig och du kan med dina val göra skillnad i om du vill stärka ditt lokalsamhälles resiliens eller inte!

Först ut för oss själva i år är Dahlbogårdens julmarknad som sker redan 19-20 november. Dahlbogården är mysigt och även om det ligger på landet i Hol så är det lätt att ta sig dit då det finns marknadsbuss från både Vårgårda och Alingsås under julmarknadsdagarna. Öppettider 11-19 under lördagen och 11-16 under söndagen. Dahlbogården är väl värt ett besök när som helst på året. Vi var där och åt lunch för ett tag sedan och fick en mycket god vällagad fiskrätt.

Du kan också åka dit och fika eller besöka något av deras musikevenemang eller quizkvällar. Rekommenderas! Gården går även att hyra för olika evenemang som bröllop och fest. Länk till evenemanget på facebook.

Helgen efter så är vi både på Jul på Nolbygård och på Jul på Nääs. Nolbygårds Julmarknad har endast öppet lördag mellan 12-18 medan Jul på Nääs har öppet både lördag och söndag 10-16. Den lördagen kommer Ylva vara på Nolbygård med grönsaker, must, honung och lammskinn medan Jonas åker till Nääs med fokus på honung, must och lammskinn under lördagen. Sedan åker vi båda till Nääs på söndagen.

Nolbygård är som vår hemmabas eftersom vi stått på Nolbygårds Matmarknad lördag efter lördag hela somrarna de senaste åren. Det är en trevlig julmarknad dit många alingsåsare tar sig och där många möten mellan bekanta sker. De satsar också alltid lite extra på att göra det mysigt och stämningsfullt med marknadsvärdar som tar emot och hjälper alla säljare och besökare till rätta. En trevlig stämning helt enkelt.

Jul på Nääs har en liten annan touch. Det är en större julmarknad som drar människor, både säljare och besökare från ett större område. Hit kommer många göteborgare. Vi som säljare behöver anpassa vårt utbud och där är just dessa två julmarknader bra exempel.

På Jul på Nolbygård möter vi vår kundkrets som vi har en relation till hela året. De vet att våra grönsaker är bra och är glada över att återigen kunna bunkra upp förrådet hemma. De köper flera kilo morötter, vitkål och annat som håller sig hemma och här behöver vi ha med alla sorters grönsaker som vi har i lager hemma. Kålrötter, palsternackor, grönkål och betor.

På Jul på Nääs är det fler kunder som vi inte har en tidigare relation med. Där behöver vi erbjuda provsmakning på honung och äppelmust och då har vi även där en god försäljning. Däremot är det inte mycket idé att släpa med sig alla rotsaker men det kan löna sig att ta med grönkål och kanske t.ex. kålrot om något matlagningsprogram haft det med på sistone. Varm äppelmust med kanel som provsmakning är en hit.

På Nolbygård är vi fullt upptagna med att möta kunder som vi mött förut. Det brukar vara en strid ström med människor vi vill hinna prata med. De köper must, honung och grönsaker för de vet vad de kan förvänta sig. På Nääs däremot är vi fullt upptagna med att aktivt få människor att provsmaka för att dra till oss nya kunder. Vi var på Nääs ett par år i rad innan pandemin och redan år två märkte vi att människor kom tillbaka för att de året innan köpt vår must men nu har vi inte varit där på ett tag så nu kommer vi att få börja om. Det är en utmaning men inte mindre roligt för det.

Helgen därpå är det Nääs igen men även Vikaryds Julmarknad. Då tar Jonas hand om Nääs medan Ylva åker till Vikaryd. Vikaryd har en lång tradition av julmarknader och där står hantverkarna i ett gammalt mysigt magasin och lokala livsmedelsproducenter står både i magasinet och ute på gårdsplanen.

Vikaryd själva har öppet i köttboden för försäljning av framför allt kött men även andra livsmedel. Till Vikaryds Julmarknad kommer alltid Alingsås Lucia och uppträder vilket brukar vara mysigt. Här kan du också köpa din julgran.

Den 10-11 december är det dags för Jul på slottet Gräfsnäs mellan 12-17. Där är slottsruinen fylld med lokala producenter men även vägen upp till slottet kommer att kantas av marknadsstånd. Arrangörer är föreningen Kultur i Bjärke som kommer att befolka parken med tomtar, sång och musik och en julkrubba. Det blir dans kring granen, luciatåg, foodtrucks, lotter, marknadsstånd och jultåg. Alla barn under 12 går in gratis medan vuxna får betala en avgift på 50 kr för att ta del av arrangemanget. Här har vi aldrig varit med förut så det ser vi fram emot. Enligt de vi pratat med var det mycket lyckat förra året med många aktiviteter och besökare.

Julmarknadssäsongen avslutas den 18 december med Jul på Trampverkstan. Det är egentligen ingen julmarknad utan mer av en happening för hela familjen. Här får du träffa tomten och hans nissar som jobbar febrilt för att tillverka leksaker till alla barnen.

Kliv in i den elfria trampdrivna träverkstaden och beställ dina julklappar som tillverkas framför dina ögon av tomtens nissar och nissor. Tänk dig tomtens verkstad på TV på julafton så kan du se eventet framför dig. Det är en helt unik upplevelse med levande julmusik och så mycket julstämning du kan tänka dig. Det passar definitivt lika bra för vuxna som för barn. Vi från Östäng sköter den gamla butiken under dagen med våra egna saker men även försäljning av saker som tillverkats i Trampverkstan, vörtbröd och annat.

Det kommer finnas varm mat och fika att köpa och andra saker som hör julen till. Julmarknaden är gratis men för att få tillträde till skådespelet i Tomtens verkstad så tar trampverkstan ut en avgift på 150 kr.

Den 19 december tar vi sedan semester och åker till fjällen över jul med våra vuxna barn. Det kan vi göra tack vare att våra grannar, släktingar och medlemmar i vår gårdssamverkansgrupp tar hand om vår gård.

Arbetsdag i Ränne

Idag var det arbetsdag hos Johanna och Solveig i Ränne. Vi hade tur med vädret för gårdagen var inte rolig vädermässigt. Under natten hade dock både regn och kulingvindar lugnat ner sig och det blev en torr och ljummen arbetsdag.

Vi inledde som vanligt med fika. En viktig stund för att alla ska känna sig välkomna och för att vi ska kunna uppdatera varandra på det senaste som hänt på respektive gårdar. Det är alltid roligt att träffas och ofta dyker andra än de som bor på gårdssamverkansgruppens gårdar upp som Hansi till exempel som gjorde praktik hos oss på Östäng förra sommaren. Då blev han introducerad till våra arbetsdagar och sedan dess har han kommit och varit med vid flera.

Dagens viktigaste arbete var att ta bort en gammal fårbädd. Juz och Solveig har inte några får än men förmodligen ska de ta över Sara och Guillaumes får redan nu i vinter så då behövde det gamla fårstallet ställas i ordning. Förra ägaren har haft ett 20-tal får här och bädden blev kvarlämnad. Det finns inga dörrar i stallet som är breda nog för en traktor så det var skottkärra som gällde.

Direkt utanför finns en gödselplatta där vi lade upp en hög för att det ska komposteras. På Ränne finns en Ekeby-skottkärra i största storleken. Den brukar vara för tungjobbad men idag kom den till nytta. Den stod utanför dörren och tog emot de mindre skottkärrornas lass. Toppen. Det är nog omöjligt att ha för många skottkärror på en gård.

Det blev en försvarlig hög som nu ska få ligga till sig. I och med att vi rört om i ströbädden så att syret kommer åt så kommer nedbrytningsprocesserna att sätta igång och materialet kommer att komposteras. Högen behöver vändas en gång men sedan kan den användas i odlingen.

Två pelare hade ruttnat ganska ordentligt vid foten så de byttes ut till nya. Det här är en typisk uppgift som passar på en arbetsdag. Hansi som är i färd med att byta stolpen har bytt stolpar på Östäng förut. Det är Magnus och Maria som hade kunskapen ursprungligen men nu har den spritt sig till övriga i gårdssamverkansgänget.

Maria finns med och då kan man vara trygg över att det blir som det ska. Att ha en timmerman i gruppen är inte alls fel.

Dagen till ära så var det Solveigs födelsedag som naturligtvis skulle firas. Tårtan blev färdig med vinbären som skulle vara mellan lagren råkade bli kvar utanför så Solveig och Ronja fick eftermontera dem.

Stort grattis till födelsedagsbarnet!

Betongblock som blev över i ladugården fick bli en hård entré till fårens vinterhagar. Där kan det annars bli ganska geggigt när fåren går ut och in genom dörren.

Varje arbetsdag är som ett långt gympass och det är nästan alltid hårt kroppsarbete som efterfrågas av gårdsägarna. Det är fullt naturligt eftersom vi är för få vuxna arbetsföra människor på respektive gård. Men när man är många som jobbar så blir det snabbt resultat och det hjälper till för att hålla arbetsviljan uppe.

Snygg fårentré!

Foderbordet byggdes om. Det är alltid fantastiskt att vara med när det händer så mycket på flera ställen samtidigt.

De gamla foderfronten satt en bit ifrån själva foderbordet vilket förmodligen skulle resultera i att mycket spill hamnade utanför.

Maria fixar till distanser för att få foderfronterna på rätt plats.

Trasiga fönsterrutor hade hamnat i det som skulle bli vinterhagar. Det blev ganska mycket krossat glas i hinken.

Juz övar marklyft på en betongstolpe som sattes upp i fårhagen.

Sedan ska det fästas fårnät på stolpen.

Ett fynd i ladugården. Vid något tillfälle har en extra stolpe satts upp för att dela av en kätte. Stolpen är av teak. Coolt men kanske lite onödigt lyxigt. Den tjockleken av teak kostar 13 500 kronor per kvadratmeter. Det kanske blir att byta ut den till något annat träslag.

Loppisfynd. Solveig köpte den här underbara grepen för 30 kronor.

Den som har en spade där bladet gått sönder och en potatisgrep där skaftet är av kan med lite finurlighet få ett fungerande redskap.

Lite uppfinningsrikedom och hantverkskunskaper löser det lätt.

Trötta och nöjda avslutade vi dagen. Lite småfix till, sedan kan fåren få flytta in.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑